Det stormar för fullt utomhus. Är nästan så det kryper i min kropp av obehag just för att det tar i så mycket. Är väldigt glad att jag bor i lägenhet dessa gånger när det knakar i väggarna  och taken. Är inte direkt att man vill vara ute OM man inte måste i detta höstväder. Hade tydligen åskat en hel del igår, var flera som påpekade det inatt på jobbet.....

Jag ska snart hämta hem lillhjärtat ifrån dagis, hade tänkt att bjuda han på Denniskorv och makaroner idag. Men korv går ju alltid hem hos lilleman. Sen kommer mamma ner hit och ska leka penisonatet hemmma hos mig, så jag kan jobba yttligare 3 nätter.

Funderar även på när man ska kunna passa in mitt liv med fina Ls nya liv. Så vi kan fira att hon 1 fått ny bostad 2 att hon fått fast jobb och 3 att hon snart fyller 25! Det är klart att det ska VI fira på något sätt. frågan är bara när och hur. Men det löser vi allt på något sätt. Och dessutom så kanske man kan dra ihop några fler än mig och L. 

  Skulle ha städat och plockat undan innan man ska iväg och jobba, men orken finns inte där. Har fortfarande en full tvättkorg nere i hallen som skulle behövas läggas in. Men det får man väl helt enkelt ta vid senare tillfälle.

Det här med jobb är en konstig grej. Jag som jobbar som timvikarie har ibland nästan inget jobb alls i sikte. Och ibland så blir det så här, att man jobbar hela tiden. Just nu har jag 5nattpass irad inbokade på en och samma gång + en fyratimmars dag mitt bland alla nattpass. Hade dessa fyra timmar varit på en nattfrizon så hade jag visst kunnat jobbat det. Men valde nu imorse efter en jobbig natt att det var bättre jag fick sova eftersom jag just det ska jobba 5 nätter i sträck. Tyckte det var bättre att ta bort detta pass på just fyra timmar.  Det kommer ju som mer jobberbjudande.

Imorgon kommer mitt hjärtegryn hem. Men hinner inte träffa han så mycket. Han ska spendera denna helg med hans underbara mormor. Och sen på tisdag och Onsdag blir det en massa läkarbesök. Känns som denna vecka kommer kännas väldigt kort på dagar med älskade K.

Vilket hemskt regnväder det vart helt plötsligt, det duggar inte det VRÄKER ner. Sånt här regn brukar det väl inte vara denna tidpunkt på året?

Älskade fina B fyllde år i Lördags, jag hade inte riktigt planerat att jag och K skulle bli där hela dagen. Men så vart det. Men vi hade det trevligt med god smörgåstårta och hans släktingar. Även fina C & J som förde ihop mig med B kom dit. K skötte sig jätte bra, och att gå på upptäcksfärd hemma hos B var väldigt spännande, man kunde bland annat hitta en på tok för storrbetshjälm med hörselkåpor som K tyckte väldigt mycket om. Eftersom JAG verkligen inte planerat att bli där så länge så hade varken jag eller K kläder för att vara ute i. Jag hade kjol och högklackat och K ingen overall. Men det löste vi så bra ändå genom att klä på K alla byxor som fanns i skötväskan = att han blev en michellingubbe, men det fyllde sin funktion, han frös inte och det vart bara dem yttersta byxorna som blev blöta. Han upptäckte  att det fanns en massa kul att även utomhus upptäcka. Han drog med mig och B över hela gården, in i alla bodar och sitta i traktorn var jätte kul. Även att stapla ved var väldigt kul.

B följde med oss hem och sov här. Han fick även natta K, tycker det är skönt att B ser vad som behöver göras och gör det och utan att man behöver be om hjälp. Han leker för fullt med K och verkar tycka om det. och K tycker om B det gör mig varm i mitt mammahjärta att det funkar så bra mellan oss alla tre.

Har även lämnat ett par kängor i Bs bil ifall man kommer dit fler gånger i väldigt olämpliga skor.

Detta dygn har varit fullt med en massa kärlek. Kärlek ifrån B och en massa kärlek av K. Blir så glad när K kommer och vill vara go och pussas och kramas hela tiden. Det värmer mig något så fruktansvärt, han fyller ju ändå tre snart. Men jag är tacksam så länge denna gosperiod varar.

Ska jobba två nätter denna vecka och en nästa vecka. Så älskade mamma kommer hit och passar K under tiden. Utan henne hade det blivit svårt att jobba nätter. Hoppas att det blir fler jobbtillfällen nu när deligeringen för hemtjänsten blir klar på Onsdag, får väl hoppas att även deligeringen för insulin blir färdig inom den närmsta tiden. Vore ju som extremt skönt att börja jobba här på hemmaplan.

Aldrig har det funnits så mycket som jag vill som just nu. Drömmar om att kunna ha ett fast jobb, kunna flytta härifrån till en större stad. Drömmar om att ha den perfekta mannen i mitt liv. Eller bara en sån sak att kunna köpa exakt vad man känner för. Men just nu så är inget av detta verklighet utan just bara drömmar. Men drömmar är bra har jag hört. Vi får väl se hur det ser ut med jobbmöjligheter efter sommaren på denna ort där man bor. Annars blir det nog att man måste söka sig någonannanstans. Men det är något man får ta då. Men en sak är säkert att jag har en väldigt låg årsinkomst just nu. Blir inte allas mycket om man slåt ut den på varje månad, men det har ju fungerat hittills. Men däremot lär det inte funka en längre tid. Och sen är det ju alltid skönare att ha lite extra pengar.

Jaha då var det dags för det som händer varje månad. Nämligen det så spännande som den klassiska mensvärken, för mig så blir det mensvärken från helvete. Har nått så jävulskt ont. Och det är ju inte bättre att jag redan innan denna förbannade mensvärk redan har ont i ryggen till och från sen Xet var och hämta sina saker och pajade min rygg. Men mitt busfrö till lillprins har kommit idag :) Så nu är det som vanligt här hemma i en vecka till. Så det kan jag inte klaga på.

Ikväll ska vi bada och göra hos fina, vi ska ju på 27årskalas imorgon och då ska man ha skjorta för älskade B fyller år.

Har upptäckt att Ks reservbilstol luktar lagård så blir till att tvätta den vid tillfälle. Fast å andra sidan vem har dött av lite lagårds doft?

B fick vackert veta att mitt upp piggande örtte verkligen gör en pigg, han drack vid 18tiden igår kväll och stackarn har inte kunnat sova på hela natten. Men är ju bevisat att man blir piggare av det men man kanske inte ska dricka det så sent :)

Ur en låttext typ en vers eller så....

I could stay awake just to hear you breathing.

Watch you smile while you are slepping.

While you´re far away and dreaming.

I could spend my life in this sweet surrender

I could stay lost in this moment forever.

Every moment spent with you is a moment I treasure.

Dont want to close my eyes.

I dont want to fall asleep

Cause I miss you baby.

Lying close to you feeling your heart beating and I am wondering what you are dreaming

I just want to stay with you forever

I dont want to miss one smile, I dont want to miss one kiss

I just want to be with you

Jag har funderat en hel del dem senaste dagarna. Funderat på hur mitt liv har sett ut fram tills nu. Och vad jag vill med mitt liv. En sak har jag kommit fram till med mina senaste två förhållande, och det är att egentligen har jag inte varit glad. Inte glad alls. Utan man har liksom gått omkring och tyckt att det är så här det ska vara. Första tiden med Ks pappa var jätte bra, men så fort allt det nya hade blivit vardag så vart han en helt annan person. En person med stora kontroll behov, ibland våldsam och framför allt så tröck han ner mitt självförtroende i botten. Och vist jag har provat att lämna han några gånger. Första gången var under tiden jag var gravid, då var jag ifrån han i 2 veckor, men han lovade mig guld och gröna skogar och dum som man är som person så tror man på han, att allt ska bli bättre. Andra gången var K bara en liten bebis. Men jag kom tillbaka yttligare en gång. Det är så sjukt konstigt att det kan gå ifrån en dag till en annan, På ks dopdag var jag jätte lycklig, allt var så jävla perfekt det kunde bli. Just i det ögonblicket hade vi verkligen ALLT som det perfekta familjelivet ska ha. Och dagen efter på morgonen satt jag och min son på bussen på väg bort ifrån han för alltid. Just nu ångrar jag att jag inte gjorde det mycket tidigare, jag hade kunnat mått så mycket bättre som person.

Med mitt senaste X så var allt bra till en början, ändå tills det kom fram att han ljugit mig rejält upp i facet, men godtrogen som jag är så tänkte jag att det kan bli bättre, men mina känslor dog där. Jag kan säga exakt när dem dog. Men han hade ju så bra hand med min son, min son gillade han, min familj gillade han. Som alla sa men han är ju så snäll. Jo snäll var han men det vart jobbigt i längden att vara den som skulle försöka lappa ihop detta förhållande på grund av hans jävla lögner. Jo men vist en förlovning kanske skulle få allt att kännas bättre? Nej det gjorde det bara ännu värre. Sen att vi fick missfall gjorde ju vår relation så mycket lättare eller så inte. Både jag och mitt X viste vart detta förhållande skulle sluta, det var ingen nyhet för nån av oss.  Vi hade gjort slut och bestämt oss att ta uppbrottet lugnt eftersom min son verkligen gillade han. Men är man dum och går barsäkargång framför ögonen på han ja då åker man ut. Kan bara säga att det vart en konstig jul, det kändes som om något saknades fast egentligen inte.

Och nu sitter man här med ett X som är helt jävla störd i huvudet och GÖR fanimej allt för sabba mitt liv.

Och nu så har fina B kommit in i mitt liv, men ärligt så är jag rädd. Rädd för att begå yttligare misstag. Men var så sjukt jävla länge sedan jag känner mig trygg, lugn och börjar fåtillbaka mitt självförtroende.  Jag saknar B oerhört mycket när han inte finns i min närhet, det pirrar i magen när han ser på mig på det där speciella sättet att jag är utvald. Men liktförbannat så har jag haft en massa tankar, tankar om oss. Är det jag känner äkta? Eller är det bara för att jag är rädd för att vara själv? Eller vill jag ha hans kärlek som plåster på såren efter dessa trasiga förhållande?

Jag vill ju liksom inte bara vara med honom för att jag saknar någon att krama om, jag vill ju vara med han på RIKTIGT! Men hur vet man vad som är äkta?Det känns som jag har fjärilar som bor inomn mig när jag hör hans röst.

Klarar jag av att kanske såra någon så fin som B om jag inser att det inte är riktig kärlek? Är det bättre att göra det nu innan både han och jag kommer bli för kära i varandra? Eller ska man leva på hoppet om att det är kärlek?

Varför ska kärlek vara så svårt?

När vet man om man gör rätt eller fel???

Påsken har varit jätte bra. Det har varit kanon fint väder. Vi har haft trevligt folk hemma hos B på Middag på Påskafton med en massa god mat. Så denna Påsk kan inte jag klaga på. Men det hade ju varit helt underbart om K hade varit där också, men han har firat Påsk hemma hos sin pappa. Men mitt fina vackra gudbarn kom istället på påskafton. Fick även behålla han över natten. Måste ju säga att det finns nog inget mysigare än att få gosa med en liten bebis. Eller bebis och bebis han fyller ett i Juli. Men gemfört med K så är han mycket liten pojke.  Fick även se en jätte fin barnkär sida av B. B lekte, gosade med mitt lilla gudbarn. B höll även om han på natten när vi sov.

Idag håller jag på att göra vårfint här hemma hos mig. Har putsat fönster och bytt gardiner i alla fönster. Och nu håller jag på att tvätta upp tvätten. Ska även försöka hinna med att plocka undan lite här hemma. Sen är det bara Tulpanbuketten som fattas på köksbordet, sen är det iallafall vårkänslor här hemma hos mig.

Funderar på att skjuta på städningen tills imorgon och gå ut och njuta av solen idag genom att vara ute och gå en långpromenad. Det känns som det hade varit väldigt skönt just nu.

Så ut med er i solen och NJUT!