Nu har jag funderat en massa över mitt liv i några dagar nu. Och jag vet vad jag vill göra av mitt liv. Bland annat så är det helt sjukt att jag står och lägger ut ungefär 6000 kr i månaden på mitt boende. Pengar som jag aldrig ser nån nytta av. Så nu när jag börjar få bättre inkomst så ska jag lägga undan så mycket som möjligt. För att om ungefär två till tre år kunna köpa/hyra ett litet hus en bit bort i från mitt i samhället. Jag behöver inte ha nått stort hus jag nöjer mej med 3rum och kök. Men jag vet iallafall att jag vill ha en vedspis i köket och ett fungerande badrum med tvättmaskin. Då lägger jag iallafall pengar på nått som är mitt och K. Och det känns som om 6000 kr skulle man iallafall inte hamna på i månaden då.

Så detta är vad jag vill. Skaffa mig ett litet mysigt hus.  Och K skulle kunna vara ute mer och leka. 

Jag var så sjukt glad denna månad, fick en bra lön. Men just nu vet jag ärligt talat inte vart dem pengarna tog vägen? Jo när jag tänker efter så vet jag. Jag la en del av pengarna på MIG själv inte på K och gjorde NÅTT jag velat en längre tid. Och en annan stor del av pengarna gick åt till en apoteksvara som var fel, bara för att hon skrivit fel i receptet = 700 kr back för ingenting. Men tänkte iallafall fråga idag OM man kan få lämna igen varan eftersom det vart fel i receptet. Känns ju liksom inte så skoj att lägga ut 700 kr på nått som jag inte kommer använda bara för att barnmorskan skrivit ut fel...

Och sen tog det mig x antal år för mig att inse att jag behöver verkligen inte ÄNDRA nått på mig själv. Det finns personer som verkligen ÄLSKAR mig för att jag är just jag. Men är konstigt att man ska vara nästan 25 för att inse det.

Jag är så trött på att komma i andra hand. Jag vill känna att jag är någons första handsval! Och jag blir så irriterad när P tycker att det borde lugnat ner sig snart i hans liv så vi kan ses. Men jag vill ses nu! Jag begär inte mycket jag vill bara ha några timmar med dig en fredagkväll. För ärligt talat om du verkligen vill träffa mig som du säger att du vill då borde du väl kunna ge mig tid också?.. Jag vill inte vänta till NYÅR! 

Var ett tag sen jag var här inne och skrev. Har ju hänt en del sen sist. Både tråkiga, jobbiga och roliga saker.

Det är iallafall inget mellan mig och B längre. Det funkade inte mellan han och K men sånt händer. Men känner mig fatiskt inte ledsen över de, K måste ju ändå komma i första hand i mitt liv.

Sen har min kusin haft 30års fest och de må jag säga var lyckat!

Hittade ju en snygg trevlig RockaBillyKille..... Men som tyvär vart för ful och somna, men det var ju ivosej bra så slapp det bli ett konstigt fyllestrul.

Idag ska vi in på möte på habiliteringen har lyckas skrivit ner en massa funderingar vi ska ta upp. Känns som om detta möte kommer vara jobbigt. Men det måste få vara jobbigt. Det måste ju bli bättre i slutändan för oss det berör.

Vet inte egentligen vad jag ska hoppas på. Men det bästa är ju om det blir nån utredning så han kan få hjälp och vi åxå....

Jag har så mycket funderingar på varför inte K kan vara som alla andra? Varför måste det jämt ha varit nått med han sen han var liten bäbis? Känns som om man håller på att slita arslet av sig bara för att göra det bästa för honom. Och det jobbiga är alla motgångar man får av allt och alla.

Lillis öronläkare ringde mig idag angående en remiss om önskemål om en ADHDutredning. Vi pratade på och vi har ju funderat ETT tag nu sen hon föreslog det, men nu är den skickad. Ibland behöver man få fundera ett tag för att sen fatta beslut. Men alla BESLUT jag fattar om Lillis är ju för hans bästa, tråkigt och jobbigt att INTE alla kan förstå det att ibland blir inte våra älskade barn som man velat. Men det spelar ingen roll att du har skärskilda behov, du är precis lika ÄLSVÄRD om inte mer som alla andra "normala". Så ett steg till framåt är taget. Det är så mycket som hänt det senaste året, du har utvecklas med att du pratar nog för att vi fortfarande är kvar på 1ordsmeningar, men du är på så god väg frammåt älskade barn. Du har även blivit en mer du även fast du alltid varit dig själv så syns det ännu mera nu. Och för alla småa eller stora framsteg du gör så har du en mamma som är så stolt man kan bli! För jag är verkligen   STOLT över dig och jag äslkar dig så oerhört mycket. Och jag älskar dina framsteg med blöjorna, EN torr natt, och att du även bajsar på toaletten (ibland). Alla framgångar du gör är VÄLKOMNA med värme.

Min älskade B gjorde middag till oss idag, mamma och hennes vän inräknat. Det var trevligt. Sen kom världens bästa L hit och hade en homevising angående heminredning. Och det borde vara olagligt över hur MYCKET fint man får visa och som finns i kataloger.... Kommer bli lite fattigare, men det bryr jag mig inte om. Tycker verkligen jag OM nån är värd att unna sig lite saker man vill ha. Är alldeles för dålig att unna mig själv nått, det mesta av mina pengar lägger jag på Lillis, jag har jobbat mycket sista tiden. och för att inte snacka all energi och tid och pengar på resor hit och dit för alla läkarbesök jag gör med Lillis så jag tycker gott om insikten att man måste faktiskt få unna sig själv....

Jag hade en efterlängtat ledig dag igår. var skönt med lite må bra tid "hemma" på byn igen. Ja "hemma" kommer alltid att vara där jag växt upp. Idag när jag kom hem ifrån jobbet så hade hjärtat storstädat lägenheten! Sånt är trevligt att komma hem till. Ska strax fara upp och handla och hämta Lillis på dagis! Sen blir det mys.

Tack snälla mamma för att middagen är klar idag!

Blir besviken på just DIG. Hur tänker du? Tror du jag seriöst GÅR på ditt fina sms Om att du så gärna hade velat följa med in på återbesöket? Men åk du till Värmland. och HUR FAN tänker du när du smsar och vill ses? Tror du seriöst att jag ska vara som nån back up för dig?  Jag kan inte låta bli att fundera på om du allvarligt vart tappad i farstun den dagen du kom till....

Men är väl TUR det finns såna personer SOM du, så man får skratta lite i vardagen.

Men det gör ont i mitt mammahjärta att du inte kan bry dig lite mer om ett av dina barn. Det skadar inte dig men däremot så behöver han verkligen sin far! Varför ska det alltid bli så att jag ska behöva bli den "elaka" som tar han med överallt där det finns läskiga människor i vita rockar? Varför kan vi inte gå igenom allt detta tillsammans som man normalt gör? Varför kan inte vi fira hans födelesedag ihop?

Imorgonkväll efter att man har slutat att jobba blir det att packa för hela slanten. Packa till oss som ska på bröllop i helgen och packa till Lillis. Det blir nog bra huvudsaken jag inte glömmer bort finkläderna!

Idag har jag haft en DAG ledigt ifrån allt som har med jobb att göra. Har ärligt inte gjort ett skit idag. Jag har mest förflyttat mig mellan soffan, kylskåpet och sängen. Det mesta av tiden idag har jag i stort sett sovit bort. Känns som om jag har gått i nån konstig dimma idag. Men tog mig i kragen och drack lite kaffe och surra bort en stund. Har även tvättat klädseln till mina köksstolar. Så det intressanta blir att få tillbaka klädseln, men det blir nog bra.

Imorgon ska jag efter jobbet iväg och titta på en bil till mig. Min första egna bil. Känns spännande! Och behövligt, är ganska le på att behöva låna nån annans bil hela tiden....

Igårkväll efter att mitt arbetspass var slut så hade B fixat en lite finare middag med ett glas vin. Ibland har vi det för jävligt bra...

Saknar mitt lillahjärta så mycket! Men jobbar flera dagar i sträck nu så lär ju vara sysselsatt på jobbet.

Jag har en massa att fundera på just nu. Döden. Familjen. Sjukdommar.

Jag kanske får ett bra tillfälle att prata med dig imorgon? Jag tror inte du har den minsta aning OM hur oroliga du har gjort oss runt omkring dig. Vi ser rakt igenom dig, DU har inte mått bra på VÄLDIGT länge nu. Och det gör mig så ONT att se att du mår som du gör. Men att få ett vettigt svar ifrån dig är ungefär lika stor chans som att grisar kan flyga. Men det känns som om du döljer nått för oss som du inte vill/kan berätta. Men snälla berätta för oss! Jag får en klump i magen när jag ser dig, en klump av att något inte står rätt till.

Jag har tänkt ganska mycket på döden just nu. Jag tänker på dig min kära Kusin F och undrar varför? Men förhoppningsvis så har du det bättre där du är nu. Men vi är många som saknar dig.

Jag tänker på döden när jag ser ks gammelfarmor, hon och jag har pratat en del om döden nu. Jag tycker det är fruktansvärt att veta att man ska dö, frågan är bara när? Och varför skulle just HON drabbas av cancer? Hon som aldrig gjort en fluga illa. Hon är en av dem snällaste människor jag någonsin har träffat.

Jag tänker på min egen död, vem skulle se efter mitt barn om jag skulle dö i förtid? vad skulle hända med honom?

Ikväll tror jag med all säkerhet att jag har gjort en god gärning för en människa det är mycket SVÅRT att inte tycka om. Hon har fått en tråkig diagnos för ett tag sen. Ikväll på jobbet valde jag medvetet att åka till henne tidigare för att just kunna ge henne lite extra tid. Extra tid som ALLA egentligen skulle må bra av. På väg till hennes hus såg jag ett hallonsnår. Så plockade en stor mugg med hallon till henne. och måste ju säga att hennes tårar var inte långt borta av tacksamhet. Tog mig även tiden att koka ägg till henne som jag stannade och åt med hon. Det var en nöjd tant jag lämande ikväll. Är verkligen allt så enkelt som lite nyplockade hallon? Ja för henne så lyste det upp hennes tillvaro.

Tänk om man kunde försöka ge alla man träffar lite mer tid? Men tyvär så ser ju inte verkligheten ut så.  Men har iallafall gjort många av dem äldre lite gladare ikväll genom att ha klänning på mig. Alla jag var till påpeka för mig att jag var fin och dem tyckte det var trevligt. Tänk vad lite hallon och finare kläder kan göra våra äldre glada?

ibland känns det som om dem små känner på sig att man är stressad till tusenDetta fick jag fint erfara för nån dag sen när jag skulle börja jobba klockan 07:00 och vaknade 10 i. Min son hade absolut INGEN som helst lust att vara medgörlig varken med kläder, hörapparater eller dagis. Han hade då verkligen inga som helst planer på att gå på dagis. Men kom iallafall in på jobbet dryga tjugo minuter för sent trots småbarn. Men det är som att dem känner på sig att NU ska jag sätta tjursidan till riktigt för nu är mamma stressad till max.... Är iallafall JÄVLIGT skönt att det inte bara är jag som har reagerat på hur dem har gjort på dagis här i sommar. Träffade på en av min sons favorit (ordinarie) som sa att hon hade valt själv att bryta sin semester för att hon tyckte det skulle FINNAS ordinarie personal för barnens skull. Så tack du för att du bröt din semester så att dem slapp ha bara vikarier i tre veckor även om det vart en HEL vecka med bara vikarier.

Denna månad känns det som om jag har bott mer eller mindre på jobbet, har på nått sett lyckas få till 154 timmar och då har jag inte räknat med nätterna på annan ort, utan endast här på hemmaplan. Känns väl bra när lönen kommer, Men just nu känns det i min kropp. Jag har nå djävulskt ont i ryggen, trött, ingen energi eller matlust med mera. Och veckan som har varit och den kommande ska jag spendera x antal timmar på jobbet pågrund av personalkris... Just nu längtar jag oerhört mycket efter lite OMPYSSLING av min älskade mamma.....

Jag blir så trött på att jämt få höra av dig: Vi snackar om det när vi ses.     Inte snackar vi om saker när vi ses? Ibland får jag känslan av att du tycker det är jobbigt att vara hemma hos mig. Är det fel på mig? Eller är det för att min son är extrem morgonpigg? Jag blir ledsen när vi behöver prata och du vill inte. Detta har vi diskuterat en gång förut, kommer du ihåg vad du sa då??? Och sen tycker jag att du har själv valt att spendera ditt liv med mig varför kan du då inte bjuda till lite mer angående min son? Vi har ända träffats sen nyår....

Har haft en helt underbar kväll igår med världens bästa L. Har ätit god mat, druckit gott och ätit ost och kex. Måste ju säga att igår var det verkligen må bra tid på hög nivå. Så otroligt skönt att få prata ur sig och bara haft det bra! Så tack fina L för att du kom igår och höll mig sällskap! Och självklart så hann vi med ännu mera må bra tid igår med lite te också, det var ju länge sen vi drack te ihop. Känndes fruktansvärt skönt att ha dig hos mig och bara få rå om varandra! Fler såna tillfällen vill jag ha.

Skulle ha tvättat igår, men orken försvann så ska försöka att fixa undan tvätten innan K kommer hit igen. Inatt ska jag iväg och jobba natt igen på annan ort, ärligt så har jag saknat mina nätter på annan ort, men har ju som varit skönt ändå att fått vara på hemmaplan.....

Älsklingen har varit jätte förkyld sen vi kom hem från djurparken. men han var ju upp hit och lämna bilen iallafall. men ärligt så såg han fan mer död ut än levande. Så jag körde hem han ganska fort för att slippa bli sjuk själv.

Funderar på om man ska  göra ett ryck här hemma innan man ska iväg på jobbet. Eller så skiter jag i det eftersom det är kallt och regningt ute och sätter mig i soffan med en stor kopp te istället.

imorgon ska jag åka till en kyrka i närheten och kolla på D när ha ska spela. Har saknat han som fan så hoppas hinna med en kram innan han måste vidare. Ska bli helt underbart att FÅ se han spela igen! Det är ju som något speciellt med att se han spela.