ibland känns det som om dem små känner på sig att man är stressad till tusenDetta fick jag fint erfara för nån dag sen när jag skulle börja jobba klockan 07:00 och vaknade 10 i. Min son hade absolut INGEN som helst lust att vara medgörlig varken med kläder, hörapparater eller dagis. Han hade då verkligen inga som helst planer på att gå på dagis. Men kom iallafall in på jobbet dryga tjugo minuter för sent trots småbarn. Men det är som att dem känner på sig att NU ska jag sätta tjursidan till riktigt för nu är mamma stressad till max.... Är iallafall JÄVLIGT skönt att det inte bara är jag som har reagerat på hur dem har gjort på dagis här i sommar. Träffade på en av min sons favorit (ordinarie) som sa att hon hade valt själv att bryta sin semester för att hon tyckte det skulle FINNAS ordinarie personal för barnens skull. Så tack du för att du bröt din semester så att dem slapp ha bara vikarier i tre veckor även om det vart en HEL vecka med bara vikarier.

Denna månad känns det som om jag har bott mer eller mindre på jobbet, har på nått sett lyckas få till 154 timmar och då har jag inte räknat med nätterna på annan ort, utan endast här på hemmaplan. Känns väl bra när lönen kommer, Men just nu känns det i min kropp. Jag har nå djävulskt ont i ryggen, trött, ingen energi eller matlust med mera. Och veckan som har varit och den kommande ska jag spendera x antal timmar på jobbet pågrund av personalkris... Just nu längtar jag oerhört mycket efter lite OMPYSSLING av min älskade mamma.....

Jag blir så trött på att jämt få höra av dig: Vi snackar om det när vi ses.     Inte snackar vi om saker när vi ses? Ibland får jag känslan av att du tycker det är jobbigt att vara hemma hos mig. Är det fel på mig? Eller är det för att min son är extrem morgonpigg? Jag blir ledsen när vi behöver prata och du vill inte. Detta har vi diskuterat en gång förut, kommer du ihåg vad du sa då??? Och sen tycker jag att du har själv valt att spendera ditt liv med mig varför kan du då inte bjuda till lite mer angående min son? Vi har ända träffats sen nyår....

Har haft en helt underbar kväll igår med världens bästa L. Har ätit god mat, druckit gott och ätit ost och kex. Måste ju säga att igår var det verkligen må bra tid på hög nivå. Så otroligt skönt att få prata ur sig och bara haft det bra! Så tack fina L för att du kom igår och höll mig sällskap! Och självklart så hann vi med ännu mera må bra tid igår med lite te också, det var ju länge sen vi drack te ihop. Känndes fruktansvärt skönt att ha dig hos mig och bara få rå om varandra! Fler såna tillfällen vill jag ha.

Skulle ha tvättat igår, men orken försvann så ska försöka att fixa undan tvätten innan K kommer hit igen. Inatt ska jag iväg och jobba natt igen på annan ort, ärligt så har jag saknat mina nätter på annan ort, men har ju som varit skönt ändå att fått vara på hemmaplan.....

Älsklingen har varit jätte förkyld sen vi kom hem från djurparken. men han var ju upp hit och lämna bilen iallafall. men ärligt så såg han fan mer död ut än levande. Så jag körde hem han ganska fort för att slippa bli sjuk själv.

Funderar på om man ska  göra ett ryck här hemma innan man ska iväg på jobbet. Eller så skiter jag i det eftersom det är kallt och regningt ute och sätter mig i soffan med en stor kopp te istället.

imorgon ska jag åka till en kyrka i närheten och kolla på D när ha ska spela. Har saknat han som fan så hoppas hinna med en kram innan han måste vidare. Ska bli helt underbart att FÅ se han spela igen! Det är ju som något speciellt med att se han spela.

Igår gjorde vi en heldag till en djurpark, dagen var lyckad och hade en mycket nöjd liten pojke med oss hem igår. Vart även ett besök till marknaden och kollade. Var helt enkelt en trevlig dag!

Just nu väntar vi på att Ks storasyskon ska komma hit. Dem ska sova här hos oss ikväll. Och vi ska äta pannkaka. Tror att även ikväll så kommer det vara en nöjd liten kille som kommer förhoppningsvis att somna gott utan allt för många "kliva" upp i ren tjurighet.

Snacka om att min lilla prins älskar att kolla på Emilfilmerna. Jag däremot börjar  känna mig lite halvless på Emilfilmerna. Men så länge han är nöjd så :)

Jag känner mig jätte konstig idag, ont i huvudet och svettas till och från och ibland känns det som om man knappt får i sig någon luft, men det blir väl bättre bara alvedonen börjar att värka.

Fick ett fint mms av bästa L igår. En bild på ett par sjukt snygga tekoppar med dem små orden jag tycker du ska komma hit och inviga dem med mig. JAG ska dit nån gång och dricka te ur hennes super fina muggar. Frågan är bara när? Men seriöst vi måste ju planera in detta!

Har varit så sjukt trött på jobbet idag. Känns som om vi varit på tok för MÅNGA som har delat på det jobb som finns. Så har mest känt mig trött och bara velat hem. Men ibland är det väl såna dagar när man är på tok för många på samma ställe.

Jag har börjar att städa här hemma med lite hjälp av älsklingen. Börjar se ut som ett rent hem igen, men det lär väl se likadant ut imorgonkväll som innan. Det brukar ju som kunna se ut som en BOMB när K kommer hem....

Jag skulle vilja mer än något annat just nu att bara åka bort över en helg och se nått annat. Bryr mig inte OM vart egentligen utan just bara för att få komma bort och hinna landa i mig själv igen... Ibland behöver man dem stunderna..

Saknar L så fruktansvärt mycket ibland. Var som så smidigt när vi bodde grannar då kunde man bara gå över när man kände för det. Är ju som inte riktigt samma sak att prata över telefonen som att sitta uppkrupen i soffan med en massa te och bara snacka om allt och ingenting!!!!

Och sen blir jag förvånad över att vissa IGEN har försvunnit ur mitt liv. Men det är väl för att du inte mår bra men tycker man kan ju faktiskt höra av sig, vi som hade dagligen kontakt förut...

Igår vart jag påhoppad igen angående det här med barn. Var en på nattskiftet som påpekade att nu när xet ska bli pappa igen så var det väl dags för mig också att skaffa en knodd till. Jag blir så frustrerad och vet inte vad jag ska svara. Tycker det är mest jobbigt att FOLK inte kan respektera att nej jag vill inte......

Ska snart iväg och jobba yttligare ett pass. Jag känner mig lycklig för övrigt. Lycklig över allt som finns omkring mig. Jag mår ganska bra och jag känner att jag för en gångs skull har någorlunda kontroll över mitt liv just nu.

Jag har en underbar pojkvän som verkligen vill det bästa för mig och som får mig att må bra. Men ibland är det svårt att inte ta åt sig av alla tungor som finns runtomkring. Men har börjat att umgås mer och mer med en person. Och det känns helt underbart! När man väl inser att man faktiskt har levt samma liv som varandra så har man mycket gemensamt, man liksom får nått osynligt band. Även OM jag aldrig kunde tro att vi skulle bli vänner så är jag sjukt glad över att vi blivit det. Vi tänker på samma sätt.

Man ska vara rädd om dem man vill vara vän med. För det är i jobbiga stunder man behöver sin familj och sina vänner.

Och man kan aldrig få för många som ställer upp i ur och skur.

Då har man blivit ett helt år äldre. Men känner mig inte ett dugg annorlunda för det.

Spenderade min födelsedag med familj och helt underbara vänner och pojkvän. Har fått så otroligt mycket fina blommor och presenter! Är hel nöjd med allting!

Fick god mat och självklart en massa gott fika.

Jobbar för fullt och hoppas på ännu mera jobb, det kommer ju faktiskt en höst senare. Men hoppas väl att man har jobb även på hösten och till vintern. Det hade ju som varit skönt att iallafall veta om att man har stadigt ifrån 50% och uppåt. Men det är väl bara önsketänkade, för så ser väl knappast verkligheten ut? Men man ska ju leva i drömmarna säger dem ju....

Ikväll har jag avnjutit en LÅNG dusch i min ensamhet efter ett tio timmars arbetspass, har ju provat en hel del som jag fick i present och allt luktar så extremt gott!

Det jag tyckte var den roligaste presenten var mammas påhitt om en necesär. Har ju velat ha en länge. Och jag fick en. En som var FULLproppad med diverse saker allt ifrån tandkräm till engångsrakhyvlar. :) Så nu behöver jag ju bara packa en väska med kläder sen kan jag ju dra vart jag vill för alla bra att ha saker är ju redan packad och klara :)

Ikväll skanar jag mitt lilla hjärtegryn extra mycket. Men snart får jag träffa han igen. Mormor ska få mysa med han lite när jag jobbar. Men som sagt man behöver ju pengarna också.

K var väldigt rolig igår kväll efter att han fått vällingen så sa jag nu är Bolibompa slut och dags att gå i sova. K rusade iväg in till MITT rum och la sig under sängen. Jag går dit och frågar men inte ska du sova i mammas säng? Du har ju en egen, svaret jag får är en unge som tokskrattar och drar täcket över huvudet. Hade inte hjärta att bråka med han om det så han fick ligga i min säng. När jag några timmar senare går och lägger mig så tänkte jag se några avsnitt av Rederiet på datorn. Kasper vaknar till och bökar sig närmare och lägger sin ena lilla fot och knubbiga hand i mina händer. Vi ligger så och myser ett tag. Sen hör jag världens suck och han vänder på sig bort ifrån mig. Några minuter senare så kliver han upp, stänger dörren efter sig och försvann. Nyfiken som man blir så går jag upp och tittar. Då har han lagt sig i sin egen säng och sover så sött! Måste ju erkänna att jag älskar mysstunderna i sängen tidigt på morgonen när han kommer in. Tror K tycker det är mysigt med för nu mera för tiden så vill han gärna ligga kvar, kanske somna om och bara mysa.

K har börjat att säga mer och mer ord :) Det värmer i mitt mammahjärta.

Nog för att K inte är planerad för fem öre, men gud vad jag älskar honom! Han är som en solstråle som skiner upp allas närvaro. Tror det är fler än jag som är evigt tacksam över att han finns även om han aldrig skulle ha funnits egentligen. Jag ångrar verkligen inte han! Men vist kan det vara tufft med en treåring, och ibland så känner man sig jävligt maktlös men det fixar sig alltid till det bästa. Och han inbringar så mycket lycka och underbara stunder!

Han är verkligen det bästa som finns.

Även om han inte är som alla andra så finns det bara just en av honom. Och det gör mig ändå stolt som mamma för han är verkligen det mest underbaraste som finns, jag skulle aldrig kunna tänka mig ett liv utan honom. Så jag är glad över min oplanerade graviditet med honom även OM livet inte vart som man en gång tänkt sig.

K har ju alltid varit sen med att till exempel tugga ordentligt, men nu har det varit bra en lång tid, men helt plötsligt så är vi där igen att han på något vis tuggar som "bäbisar" och får mat i halsen. Vet inte hur många gånger jag fått rycka in och "gräva" upp det som sitter i halsen. Hoppas verkligen det går till sig snart. Är inge kul att få lätt panik när han sättter i halsen.

Imorgon blir det en tur till stan för att handla lite inför Måndagen, hoppas det inte är jätte mycket folk. Kom ju på att det är festival där denna helgen, men det får väl gå ändå...