Det sägs att det blir bättre med tiden. Och det ska man väl ändå tro? Optimister som vi alla är. K har fått hörapparater i bägge öronen nu. Och jag märker redan nu EN stor skillnad. En skillnad på att jag har liten kille här hemma som är lite lugnare och tystare.... Skönt på sätt och vis. Kan bara medela att det var nog detta sista läkarbesöket som behövdes för att hans pappa skulle FATTA att det är så här det ligger till. Jag hade förväntat mig en massa bråk angående hörapparaterna från hans sida. Istället så vart han helt tyst. Så man kan ju hoppas att det gick in i han att det är så här våran verklighet ser ut just nu...

Det spelar egentligen INGEN roll att K har en funktionnedsättning, han är och kommer alltid vara lika älskad för det! Han kommer alltid att betyda massor för folk som står honom nära. Ett liv utan K skulle vara väldigt jobbigt. 

Man får helt enkelt anpassa sig mer tills han nivå.

Men som sagt det kan bara bli bättre.

Idag har vi grillat mellan regn och strålande solsken samt ätit glass och kaffe på uteverandan hos fina B. Imorgon står det en halvjobbdag på schemat. Hoppas på mer jobb över hela sommaren. Är inte riktigt nöjd över hur det ser ut just nu, men ska kolla med chefen och höra vad hon säger. Det skadar aldrig att fråga.